Södermalms SDF

Från reaktivitet

till proaktivitet.

Samarbetet började våren 2001 som handledning för dåvarande personalkonsulter i Maria Gamla Stan SDF. Ohälsan bland personal och medarbetare var utbredd och hade utvecklats under ett flertal år. Personalavdelningen dignade av reaktivt  ohälso - orienterat arbete, dvs ett mycket stort antal rehab ärenden. Tröttheten var utmärkande och ibland fanns en känsla av närmast uppgivenhet och hopplöshet. Vad göra?

En gammal tes som jag lärt mig under mina år som terapeut var; what you see is what you get! Vi började reflektera över hur bemötande och samtal såg ut och upptäckte att det fanns utrymme för förbättring. Ett ord som fick en central betydelse var ordet ansvar: vanligtvis förknippas det med ett åtagande, en plikt, att ställa(s) till svars för något. Inte särskilt spännande och roligt.  Jag förde in en annan definition, från engelskans responsability, och lekte lite med ordet och vände det till förmågan att svara, att svara an, på vad? På den andres situation så klart, MEN OCKSÅ på sig själv och sitt eget förhållningssätt. Här fanns mycket att göra kring bemötande och ansvarsfördelning. Vi använde oss av rollspel, psykodrama och olika gestaltande tekniker för att hitta fram till bästa svar för var och en.

Bemötande och konsten att föra proaktiva samtal var i fokus. Vi fick använda mycket tid till att definiera hälsa och proaktivitet. Det är ju så mycket mer än frånvaro av ohälsa och hurtighet. Jag introducerade Antonovsky och hans forskning och begreppet " känsla av sammanhang" , KASAM, med beståndsdelarna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Att börja bygga för en hälsofrämjande kultur utifrån detta blev en gemensam vision. Att bli den allra bästa personalavdelningen var den uttalade ambitionen. Viljan att utveckla sin fulla potential var oerhört motiverande.

Jag utbildade personalen i olika aktiviteter som t.ex. dialogkonferenser, konsultativa samtal och bemötande samt etik. Vidare lärde jag ut uppskattande intervjutekniker och att använda alla de exceptionella förmågor som fanns inom organisationen. Kreativiteten därur skapade olika övertalighetsprogram för att få medarbetare i arbete samt friskvård i meningen hälsofrämjande.

Vi byggde in ett gemensamt lärande genom dialogkonferenser. Samtal och bemötande blev nyckelord i det nya hälsofrämjande personalarbetet . KASAM, känsla av sammanhang, blev som sagt ledordet.

Handledningen skedde i grupp, allas delaktighet var viktigt, med individuell coachning som möjlighet vid behov. Handledningen var framtidsfokuserad och framgångsorienterad, vi baserade vårt arbete på förmågor istället för brister, vilket i sig är hälsofrämjande. De goda berättelserna uppmärksammades och värderades.

Vi hade personalchefens förtroende vilket är A och O i förändringsprocesser av det här slaget.

Arbetet pågick i 6 år, med gradvis avtagande intensitet. Naturligvis var processen inte utan svårigheter. Förändringens natur innehåller också en del förluster.

För referens, kontakta personalchef, Sven Byström Södermalms SDF.

För Sensere AB Hans Persson.